måndag 10 juli 2017

Några platser kvar till 'Garderobsbroderi' i Landskrona

GARDEROBSBRODERI 
– FULA KLÄDER FÅR EN NY CHANS
Katarina Evans
Alla har vi dem, ”fula” kläder. Älskade kläder, men nu lite blankslitna eller med en fläck, en reva eller några maskor som gått. Kläder man undrar varför man ens köpt, för att de egentligen inte är ens ’stil’. Vad göra med kläder som bara tar plats i garderoben? Vill slänga men kan inte, vill inte använda dom som de ser ut. Det här är en kurs där du med broderi, arbetar med att förbättra kläder utifrån de förutsättningar som plagget har. Du kan kanske få ett plagg att leva lite längre genom att lappa och laga med kreativa broderier, sömmar, stygn. Var går gränsen för hur lappad och lagad du kan vara!? Ett annat plagg kan kanske göras bättre eller roligare med broderi, sömmar och stygn, och få en chans till. Om inte annat hinner vi medan vi långsamt broderar på plaggen, reflektera över värde, massproduktion och konsumtion.
Lärare: Katarina Evans
Tid: 17–21 juli, kl. 10–16
Plats: Hemslöjden i Skåne, Landskrona
Kostnad: 2.500 kr
Anmälan: senast 7 juni
Anmälan till : Skånes hemslöjdsförbund

måndag 5 juni 2017

Jag får kalla mig mästare- det måste firas!

För tjugo år sedan jag valde att bli konstbrodös och i år har jag erhållit mästarbrev i yrket.
Det måste firas! - bäst förstås genom att låta nål och tråd gå extra mycket.


En hantverkare behöver sina verktyg och sina material. En hantverkare inom konstsömnadsyrket behöver också ett öga för vad som kan bli en bra textil - förmågan att omsätta en skiss eller idé till en textil produkt genom att använda sig av sin specifika kunskap om material och tekniker - där slutresultatet av ett arbete, dess karaktär, är beroende av materialet tråd och tyg (underlag) och sättet som nålen behandlar tyget - en ibland intuitiv kunskap som bygger på handens erfarenhet.

I dagarna sjösätter jag två broderiprojekt - ett upptäcksresande med nål och tråd - och så hoppas jag att utfallet blir både spännande, vackert och nytänkande. 

Det ena utgår från material. Tyll, som jag specialiserat mig på och vill göra en djupdykning i.


Det andra utgår från teknik. Korsstygn, som jag egentligen inte ägnar mig åt.


Utöver det ägnar jag mig åt konststoppning non-stop, lappar-och-lagar och gör fula kläder finare med broderi.

söndag 28 maj 2017

Beach 2017?

Vilken helg, sommarkänslan har mer än infunnit sig! Undrar om det finns en beach i Landskrona...
Här lite reklam för en kurs som anordnas med Skånes Hemslöjdsförbund i juli.

GARDEROBSBRODERI 
– FULA KLÄDER FÅR EN NY CHANS
Katarina Evans
Alla har vi dem, ”fula” kläder. Älskade kläder, men nu lite blankslitna eller med en fläck, en reva eller några maskor som gått. Kläder man undrar varför man ens köpt, för att de egentligen inte är ens ’stil’. Vad göra med kläder som bara tar plats i garderoben? Vill slänga men kan inte, vill inte använda dom som de ser ut. Det här är en kurs där du med broderi, arbetar med att förbättra kläder utifrån de förutsättningar som plagget har. Du kan kanske få ett plagg att leva lite längre genom att lappa och laga med kreativa broderier, sömmar, stygn. Var går gränsen för hur lappad och lagad du kan vara!? Ett annat plagg kan kanske göras bättre eller roligare med broderi, sömmar och stygn, och få en chans till. Om inte annat hinner vi medan vi långsamt broderar på plaggen, reflektera över värde, massproduktion och konsumtion.
Lärare: Katarina Evans
Tid: 17–21 juli, kl. 10–16
Plats: Hemslöjden i Skåne, Landskrona
Kostnad: 2.500 kr
Anmälan: senast 7 juni
Anmälan till : Skånes hemslöjdsförbund

onsdag 29 mars 2017

Plattsöm, Schattersöm, Läggsöm, Pekinesersöm, Kinesiska knutar mm

På föreläsningen med Annette Granlund och Petra Holmgren tidigare denna månad, visades praktexempel på asiatiska textilier ur Östasiatiska museets samlingar! I en snabb kavalkad av plagg med silke och guld-broderier lyckades jag fånga några detaljer på bild. Nu på lördag och söndag har jag workshops i broderi på museet och då provar vi att brodera med silke och guld-silvertråd med inspiration från museets utställning. 

Nedan detaljer av broderier från Kina och Japan.




(en härligt lyxig kontrast till vardagens lappa-och laga projekt...)

SILKESBRODERI
Asiatiska broderier är ofta utförda i silke och guld på siden. Silke har alltid varit dyrbart och haft hög status, i synnerhet i kombination med guldtrådar. Ingenstans var detta tydligare än vid det kinesiska hovet i Kina, där rikt broderade dräkter bars av kejsaren och andra höga ämbetsmän. Broderiet har använts inte bara som dekoration utan också som ett symbolspråk. Drakar utgjorde huvudmotiv, med mönster av vågor och moln vid fåll och på ärmar och manchetter. Blommor, fåglar, mystiska djur och gudomligheter får representera egenskaper, årstider, och religiösa föreställningar. Persikor och blomsterslingor broderades på bröllopskläder där granatäpplet önskade fruktsamhet och lotusblomman betecknade renhet. Också färgerna hade ett symboliskt innehåll, gult var till exempel förbehållet den kejserliga familjen.

SIDEN OCH SILKE I SVERIGE

Konsten att tillverka silke uppfanns av kineserna för över 5000 år sedan, men exakt hur det dyrbara materialet först nådde Europa är okänt. Man vet att det i England under 900-talet fanns många brodörer som arbetade med silke, både i klostren och utanför och att dessa arbeten exporterades över hela Europa. De äldsta bevarade silkesbroderier i Sverige är också klosterarbeten och nästan uteslutande kyrkotextilier. Motiv och symbolik är religiösa och avbildar helgon och profeter utförda i stjälksöm, klyvsöm, i kombination med pärl- och metallbroderier i läggsöm.

Dyrbara silkesbroderier utfördes inte bara för kyrkligt bruk utan har genom hela historien varit en status-symbol i de rikas klädedräkt. Hovdräkter i början av 1700-talet hade vida kjolar som hölls utspända med ringar och valben och långa släp, vilket erbjöd idealiska ytor att visa upp stora konstfärdiga silkesbroderier. Ofta blommönstrade med girlander eller spiralornament och metalltrådar i silver. Blommorna, bladen och

de slingrande stjälkarna är sydda i schattersöm, stjälksöm, klyvsöm och plattsöm.

Siden och silke hittade till Sverige tidigt, men det först när Ostindiska kompanier på 1700-talet importerade lyxen från östern som det fick större genomslag. Vi kan se infuenserna på svensk broderikonst, från högre stånd till ned allmogen, även om broderimaterialen då är lin, bomull och ull. 

onsdag 4 januari 2017

Workshop på Östasiatiska museet

Östasiatiska Museet belyser textilier i deras samlingar och vill visa hur textilier löper som en röd tråd genom historien.  Kort programmet nedan, eller gå in på deras hemsida för mer info/anmälan.


Föreningen Skapande broderi har träffats i museet på tisdagkvällar under 2016 och inspirerats till broderier som ställs ut i museet 25 feb - 26 mars.

7:e mars, föreläsning av textilexpert Anette Granlund från Bukowskis- 'Drakar, pioner och bambu'. Passa på detta unika tillfälle att se kinesiska plagg, kimonor och centralasistisk textil som plockas fram ur samlingarna!

21:a mars, specialvisning av guldkorn från samlingarna som leds av intendent Petra Holmberg.

1:a eller 2:a april kommer jag att hålla en workshop i konstsömnad, 'Öst möter väst i broderier, sömmar och stygn' där vi inspireras av asiatisk broderikonst.

söndag 1 januari 2017

Stoppsöm Non-Stop 2017

... har fullt upp med att hålla jämn takt med att lappa och laga mina gamla plagg. Vad händer?

På en butik nära mig säljs färdiga hål 'en masse'. Jag tänker: de måste stoppas!


Den här har legat ett par månader nu men före nyåret trillade en broderiutmaning in, 'stygn varje dag 2017'. Stoppsöm 'Non-Stop' får det bli. De ca: 200 hålen har ett helt år på sig att fyllas- så känns nu  projektet överkomligt.



Handeln är översvämmad av fina och fula kläder i nytt skick- både i ordinarie butiker och i andra-handsbutiker. Kläder vi köper och kanske använder en gång innan vi skänker dem vidare.

Går de att göra bättre eller roligare med broderi, sömmar och stygn och ge dem en chans till? 

Om inte annat hinner man med långsamt broderi på plagg reflektera över värdet av material, produktion och konsumtion.

'Min grå vardag'

Inte vardag ännu och idag fick vi ett fint lager vit nysnö i Ytterhogdal!
Nytt År, nystart. Ut med det gamla, in med det nya?

Vill slänga men kan inte. Kan inte använda som de ser ut. Som de ser ut vill jag inte använda dem. Och så snurrar det runt. Vad ska man göra med de 'fula' kläderna som tar plats i garderoben men inte förmår sig slänga?


Ja kanske inte fula (i bemärkelsen kläder jag aldrig skulle köpa som (boardshortsen) men inte nya nog för att vara 'fina' längre. Lite blankslitna,  en fläck, en reva eller några maskor som gått.  Inte dåliga nog att slänga men inte heller bra nog att skänka till välgörenhetsorganisationer. Ibland är det kläder man verkligen trivs i och önskar att man köpt fler av!

Vad göra? Broderi, sömmar och stygn är naturligtvis. Fläckar och skavanker kan vara svåra att fixa till osynligt så hellre accentuera lagningarna och göra dem en ny del av plagget. Det är också en utmaning att formge på något som redan finns.

Men lite knepigt om man som jag har en basgarderob av grå-svart och helst vill ha den så och var går gränsen för hur lappad och lagad jag vill vara?

'Min gråa vardag' lappad och lagad. Några 'Quick fixes' och några mer tidskrävande. Fläckar och hål dolda med läggsömmar, korsstygn, maskstygn och stoppsöm.





 


Mer inspiration om du googlar Make Do and Mend. Uttrycket introducerades i 40-talets Storbrittanninen från högre ort. Då eftersom man prioriterade produktion för uniformer under andra världskriget och uppmuntrade kvinnor att göra det bästa av och maximalt utnyttja de material man hade hemma.

1+1=1

Närmar mig slutet på 1+1=1. Två sladdriga t-shirts blir en ny i lager på lager. En blå, en svart, förstärkt med förstygn i vit sytråd, inspirerad av sashiko.




Det mjuka tyget och den stumma tråden ger fin moaréeffekt.